Ja, jag vet att det var ett tag sedan, en vecka närmare bestämt. Motivationen har helt enkelt inte kommit över mig. Trodde väl att den skulle komma naturligt någonstans emellan ifyllnad av försäkringskassepapper, städning, tvättning och med lite tur sömn...

Vad har vi då hittat på veckan som var?

På torsdagen var vi tillbaka på neonatalen. Det var ett heldagprojekt med tanke på tiden innan, under och efter. Ögonen såg bra ut och vikten hade fortsatt åt rätt håll. Vi fick dessutom träffa vår stora referenspunkt. Bredvid oss på samvården låg ett par som fick barn på måndagskvällen, alltså bara ett drygt dygn före oss. De hade också planerat datum till den 14 februari och fick även dem en pojke. Båda grabbarna har haft en väldigt bra utveckling, men många funderingar vi har haft har även de haft. Detta gäller både på avdelningen, när det blev dags för permission och hur det är hemma. (Vi har troligen halvt om halvt identiska uppsättningar med prematurkläder).

Vi har redan börjat höra ibland att man inte ska jämföra med andra barn. Men, kanske ännu mer med prematurbarn så vill man ha referenspunkter. Adrian är ju korrigerad ålder inte ens 0 månader än så det är svårt att läsa sig till allt kring hans förväntade utvecklingskurva. Nu är det inget stort problem, vi vet att det flyter på bra.

Framåt fredagen började jag bli snörvlig. En sån där attacknysdag när man tror att det är pga allergi. Hittade dock ingen källa till det hela, efter en promenad så var det fastställt at det måste vara förkylning, för annars hade det släppt.

Ute ja, vi var på vår premiärtur med barnvagnen. Bara en kort runda ut till vägen och vände. Men, inklusive lite kort prat med en granne så blev det nog åtminstone 10 minuter i friska luften för familjen. Adrian sov sig igenom hela upplevelsen. Han ser ut att drunkna i vagnen när han ligger inbäddad.

Framåt lördagkvällen var min förkylning över trodde jag. Vi hade inte sett mer än sporadiska symtom på Adrian, kanske hostade lite mer än vanligt, kanske nös mer än vanligt, lät kanske som om det var lite snor i näsan. Men, varken Adrian eller jag hade feber eller kändes sjuka på något mer sätt. På söndagskvällen kom mitt tillbaka och den här gången inkluderades halsen. Fortfarande ett helt ok allmäntillstånd. Men, nog var det irriterande alltid. Nu på dagen så är det sista på väg bort, känns det som.

I går hade vi besök av distriktan från bvc. Adrian hade lagt på sig ytterligare en del och är nu uppe i 2320 gram. Allt såg bra ut.

Frida är just nu inne i Uppsala för lite inköp. Vi behöver en badbalja och fler handdukar. Även en del annat så klart.

Så, det var veckan som gått i stort. I kväll kommer Johan och Sofia hit. De har knappa två månader kvar, så det kommer väl när som helst då. (Vi lever fortfarande lite i villfarelsen att barn kommer efter 7 månader)

Kollade precis in på webbisar och såg att per nummer tre i vår föräldragrupp fått en liten Agnes. Stort grattis Tomas och Tessan.

That´s all folks!

/Erik