Veckans ord: bråck

Hej


På vårdguiden.se kan man läsa följande om bråck:


"Bråck kan uppstå när muskler och/eller bindvävsplattor i buken av någon anledning blir försvagade och brister. En bråcköppning kan då bildas. Genom bråcköppningen buktar bukhinnan ut och bildar en bråcksäck som kan innehålla tarm eller fett från bukhålan."


Varför tar jag då upp detta? Jo, för att navelbråck inte är helt ovanligt hos småbarn. Det är definitivt inte ovanligt hos Adrian, utan ett liten navelbråck har han ådragit sig. Inget större problem egentligen då det är mer av kosmetisk karaktär som det verkar. Alltså, inget av tarmarna i kläm, utan det är bara fett som ligger i bråcket enligt läkare.


Vad finns det mer för bråck då undrar du säkert. Jo, ljumskbråck såklart. I torsdags förra veckan, när vi hemkommit från ögonundersökning på neonatalen (allt såg bra ut, men kärlen är inte färdigväxta så det blir ett besök till) tyckte vi att han gnydde lite mer än vanligt och vi kände vid ett par tillfällen en liten upphöjnad vid ljumskpartiet. Direkt ont verkade Adrian inte ha, men lite småirriterad.

Så, på fredagen åkte vi in till barnakuten så att de fick titta på det. De kom fram till att det kunde vara begynnande bråck, men såg inte så mycket av det. Tack och lov så fungerar sjukvården ganska bra om man korrigerad ålder inte är född än och de ville att vi skulle komma på återbesök på måndagen. I måndags så jobbade jag så Frida fick själv åka in till Uppsala. De såg inte jättemycket då heller men trodde att det kunde vara begynnande ljumskbråck eller något som de kallade för vattenbråck.

Idag torsdag så kändes upphöjningarna lite tydligare än vad de har gjort tidigare och vi hade redan innan ett neonatalsåterbesök att klara av idag. ett utmärkt tillfälle för undersökning och nu fick vi ett klart och tydligt besked, det är ljumskbråck.

Nästa vecka så ska Adrian in på ultraljud och därefter blir det med mycket hög sannolikhet operation. Operationen i sig är inget komplicerat, så det vore skönt att få det gjort. Naveln är nu uppe i storlek av en mindre dank så det vore skönt om de kan ta den då också. Det får vi se, en läkare sa att det var 50/50 om de opererade ett sådant fall eller inte.

han har ju som sagt var inte särskilt ont av det direkt men lite komplicerat är det. Dels finns det en klämrisk och del så försvårar det magmassagen att ha en plopp som sticker ut mitt i allt...

Vad mer har då hänt?

Jo, idag på kontrollen så vägde Adrian 2760 gram, han har alltså gått upp exakt 1 kg sedan födseln! Längden var mer eller mindre oförändrad, 48 cm.

Adrian fick igår ytterligare en sysslng (han har nu 3 pojksysslingar födda inom 2 månader från sin egen födsel). Grattis Erik och Maria till Valter!

Det blir inga bilder just nu för jag skriver detta på min rast på jobbet, men jag försöker lägga in det senast till helgen.

/Erik

Viktuppgång och farmor och farfar på besök

Då var det dags igen.

Veckan har flugit fram känns det som, trots att vi egentligen inte gjort allt för mycket utanför hemmets fyra väggar. I tisdags hade vi besök av vår vänner Johan och Sofia. De väntar tillökning i mars så det är inte långt kvar innan de får en egen liten att ta hand om. Lite mjukstart att gästspela hos oss. Gott sällskap och kan ni gissa, mycket barnprat blev det...

Jag och Frida har bytt upp oss från 140 cm till en 160 cm bred säng. Mer plats för Adrian med andra ord. Sängramen inhandlades ni vet var (ja företaget börjar på bokstaven I) genom att först Frida åkte in och kollade och därefter jag. Men, den ommöblering som därefter följde tog sin lilla tid. Med tanke på Adrian och annat som måste fixas så var det först på fredagen som vi var klara. Klart att det hade kunnat gå mycket snabbare, men varför stressa. Där någonstans emellan amningar och blöjbyten försöker vi hinna med att sätta oss ner och spela ett spel och ta en kopp kaffe eller te.

Vi är ju båda glada brädspelare och det fungerar bra även med Adrian med i bilden. Men, det är klart att avbrotten blir fler.

På fredagskvällen kom mina föräldrar, Bengt och Wiola, upp. Adrians farmor utbrast omedelbart när hon såg honom med tår i ögonvrån att "oh, han är ju så liten". Det dröjde inte lång stund innan han låg i hennes famn. Vi hade tänkt att passa på att gå ut och gå med Adrian i helgen, men det satte vädret effektivt stopp för det. Vi vuxna var ute och gick i omgångar, men Adrian fick stanna inne, det var för kallt. På morgnarna fick vi assistans av mina föräldrar och kunde bägge två sova ut några timmar utan att behöva fundera över Adrian. Det var skönt.

Helgen försvann fort och måndagens enda projekt var att åka till bvc och väga och mäta Adrian. 47,5 cm och 2500 gr är vad som gäller nu. 180 gram har Adrian alltså gått upp den senaste veckan och det är den näst största viktuppgångsveckan, endast några få gram efter hans andra levnadsvecka. Bra.

I morgon återgår jag till jobbet. Ska bli intressant att komma tillbaka dit. Men, det känns samtidigt konstigt att "överge" Frida här hemma. Det kommer att gå alla tiders.

Tills nästa gång: Ha det gott.

/Erik



Sofia tränar.
























Johan tilldelar Adrian sin fulla uppmärksamhet

Adrian ligger och laddar på amningskudden.
Skönt att vila hos pappa.

Farmor konverserar och Adrian lyssnar förbryllad.

Är man populär så är man! Min mormor i luren.