Nu har jag tid/ork att skriva igen. Orken är egentligen inte det stora problemet, men med sondmatning som tar i storleksordning 35-45 minuter varje gång så har man begränsat med tid. Just det, varannan timme får han mat. idag är dosen uppe i 21 ml per gång.
Men vad hände efter Adrians födelse? Här fortsätter berättelsen...
Adrian skrek direkt när han kom ut, röd och arg. Erik klippte navelsträngen och följde med till ett rum 10 meter bort för att vara med när ett antal läkare gick igenom det grundläggande. Någon halvminut så gav de honom syrgas för säkerhets skull. Adrian passade på att försöka kissa på dem. Av med mina tröjor och på med en tubtröja och in med gossen innanför tröjan. Denna metod används i så stor utsträckning som möjligt här och kallas för kängrumetoden. Barnet ska ges värme, närhet och trygghet via föräldrarna så fort och så mycket som möjligt. Inga problem. Sedan var det att gå över till neonatalen med honom. Neonatalen ligger bredvid förlossningen.
På neonatalen fick jag lägga mig i en säng, fortfarande med Adrian hud mot hud. Matningssond var nu satt genom munnen på honom, EKG sattes på magen och syreupptagningsmätare på foten. Temperatur togs. Efter en stund vägde och mätte de honom. 1760 gram och 43 cm. Vi lades på en IVA-sal med max fyra patienter. Just då var det nog bara någon mer tror jag, har inte full koll. Personaltätheten var tacknämligt hög och allt flöt på.
Under tiden hade Frida gjort sig av med moderkakan och rullats tillbaka till vårat tidigare rum på förlossningen. Mer om detta får hon berätta själv.
Frida kom ingående en bit efter tre. Lite trött såklart, men lycklig och vid imponerande god vigör. Någon fördel ska man ha av att föda för tidigt... På IVA-avdelningen med kuvöser och grejer låg vi fram till klockan 14. Därefter flyttades vi över till samvården på neonatalen. Detta innebär att vi har ett rum med två sängar och egen toa där man får mycket stöttning av personalen, men ska sköta mycket själv. Vi är alltså kvar kanske 50 meter från förlossningen. På det hela taget är vi mycket nöjda med personalen, men att det är så mycket personal som behövs gör att infobitar ibland faller mellan stolarna. Men, den magiska röda knappen med texten "signal" fixar allt känns det som, från sondmatningshjälp till nya blöjor eller en kopp kaffe. Jag har frågat efter kall öl, men det har jag gått bet på (än så länge...)
Nästa avsnitt blir om Adrians första bad och när vi bestämde att det skulle bli Adrian som namn.
kram Erik och Frida
Så här snygg blir man i tubtopp mitt i natten.
Adrian ligger och sover i min famn. Han är här fortfarande utan namn och bara en timme gammal.
Hela familjen samlad för första gången sedan födseln.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar