Natten blev krångligare än befarat. Adrian hade väldigt svårt att komma till ro och när han väl somnade sov han inte längre än en kvart innan han vaknade och var gnällig igen. Febern ville inte gå ner något nämnvärt utan låg mellan 39 och 40 grader trots febernedsättande. Strax efter 01 var han så pass gnällig att vi ringde sjukvårdsupplysningen för att höra oss för om lite råd. Tyvärr gav sjuksköterskan där inte mycket råd, det kändes mer som om hon knappt kunde vänta tills man pratat klart innan hon föreslog att vi skulle åka in. Med det med i beräkningen beslöt vi oss för att åka in till barnakuten. Så fort vi nämnde för Adrian att vi skulle åka bil blev han jättepigg och på strålande humör och när han somnade bums i bilen tänkte vi att det där gnälliga kanske mest berodde på trötthet i kombination med tandsprickning, eventuellt lite magproblem och feber så vi vände och åkte hem och fortsatte att sova i stället.
Efter ca tre timmars sömn vaknade Adrian igen och denna gång med ännu mer gnäll och gråt. "Ner, ner, ner!" skrek Adrian och ville absolut inte vara i sängen. Vi tog tempen och nu var Adrian feberfri vilket gjorde det ännu mer märkligt att han fortfarande var så gnällig. Hm, det kanske är öroninflammation ändå tänkte vi och denna gång åkte in till barnakuten på riktigt. Väl där tyckte undersköterskan som tog emot oss att det lät som att det kunde vara just öroninflammation, så hon gick och pratade med en läkare och när hon kom tillbaka fick vi lite mer smärtstillande och så sa hon bara att man ger inget annat än smärtstillande till så små barn vid öroninflammation. Vi fick komma tillbaka om det blev värre helt enkelt. Både jag och Erik blev väldigt häpna och ifrågasatte hur de kunde bedöma att det var öroninflammation när vi inte ens hade få träffa någon läkare som tittat i öronen. Allt hon hade frågat efter var ledande kring öroninflammation och allt annat som vi ville ha med i beräkningen, som magkrångel, fick vi väldigt lite gehör för. Nog för att vi också misstänkte öronen, men att få diagnosen ställd av en undersköterska var inte vad vi hade förväntat oss att.
Vi vände hemåt och strax före sju gick vi och lade oss. Erik satte sig med Adrian i famnen i fåtöljen inne i Adrians rum och där somnade herrarna omgående. Vi ville inte lägga ner Adrian då det gör ondare i öronen.
Efter ett par timmars sömn vaknade Adrian och mådde lite bättre. Under dagen har han haft kortare stubin än vanligt och ätit ganska dåligt, men annars har han varit sitt vanliga jag (ett par fyllda blöjor har inte gjort saker och ting sämre). Efter lunch sov han nästan tre timmar och nu i kväll har vi lagt honom i hans egen säng, där han nu sover gott. Febern är puts väck och vi håller tummarna för att den fortsätter att hålla sig borta.
Nu är det dags för oss också att krypa i säng, man vet ju aldrig hur natten artar sig.
God natt!
/Frida
Visar inlägg med etikett feber. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett feber. Visa alla inlägg
lördag 16 juli 2011
fredag 15 juli 2011
Feber
Det här är en sån där dag som man lika gärna kunde varit utan. Adrian har haft hög feber hela dagen (mellan 38,5 och 40,3) och varit väldigt gnällig/mammig. Orkar ine skriva så mycket mer. Uppdaterar i morgon.
God natt.
God natt.
onsdag 13 april 2011
Besök, feber och öroninflammation
Hej.
Erik här.
Adrian har somnat och jag sitter nedsjunken i soffan med en portion hemgjord glass. Huvudet är lite segt efter två dagar med fack-möte (ST) nere i Skåne. I helgen hade vi besök av mor och far. De kom upp på fredagskvällen och övernattade natten till söndag inte hos oss (60-årskalas). Alltså hann de bara träffa Adrian på lördagen och det är ju typiskt att han skall vara gnällig just denna helg.
Vi var med några timmar på kalaset nere i Viksjö men Adrian blev allt gnälligare och när vi kom hem visade det sig att termometern var uppe i runt 39 grader. Febern fortsatte under de närmaste dagarna. Aldrig över 40 och oftast runt 38 med Alvedon i kroppen. Tack och lov har vätske- matintaget inte varit något problem. De få gångerna han har varit lite åt det gnälligare hållet så har yoghurt fungerat.
Jag flög iväg i går morse och då Frida som vanligt jobbat tis- och onsdag så har Adrians mormor Birgitta hjälpt till. Tillsammans med Frida gick de till vårdcentralen igår och Adrian blev undersökt. Läkaren hittade ingenting utan rekommenderade att vi skulle fortsätta med Alvedonen. Kvällen och natten blev gnällig (medans jag fick sova i en skön hotellsäng utan att bli störd. Gissa vem som får ta det tyngsta lasset i natt).
Nytt läkarbesök idag och visst hittade den nya läkaren något: Öroninflammation! Så nu är det Pencilin som gäller och smärtstillande för lilla kraken. Adrians försämrade hälsoläge gjorde att Frida fick stanna hemma från jobbet idag. Efter några minuters skepcis när jag trädde in genom dörren så var han ganska nöjd över att se sin far. Adrian är dock klängigare än vanligt och blir ledsen för ingenting, men det är inte så konstigt när man inte är frisk.
I morgon är vi båda lediga och det känns mycket skönt.
/Erik
Erik här.
Adrian har somnat och jag sitter nedsjunken i soffan med en portion hemgjord glass. Huvudet är lite segt efter två dagar med fack-möte (ST) nere i Skåne. I helgen hade vi besök av mor och far. De kom upp på fredagskvällen och övernattade natten till söndag inte hos oss (60-årskalas). Alltså hann de bara träffa Adrian på lördagen och det är ju typiskt att han skall vara gnällig just denna helg.
Vi var med några timmar på kalaset nere i Viksjö men Adrian blev allt gnälligare och när vi kom hem visade det sig att termometern var uppe i runt 39 grader. Febern fortsatte under de närmaste dagarna. Aldrig över 40 och oftast runt 38 med Alvedon i kroppen. Tack och lov har vätske- matintaget inte varit något problem. De få gångerna han har varit lite åt det gnälligare hållet så har yoghurt fungerat.
Jag flög iväg i går morse och då Frida som vanligt jobbat tis- och onsdag så har Adrians mormor Birgitta hjälpt till. Tillsammans med Frida gick de till vårdcentralen igår och Adrian blev undersökt. Läkaren hittade ingenting utan rekommenderade att vi skulle fortsätta med Alvedonen. Kvällen och natten blev gnällig (medans jag fick sova i en skön hotellsäng utan att bli störd. Gissa vem som får ta det tyngsta lasset i natt).
Nytt läkarbesök idag och visst hittade den nya läkaren något: Öroninflammation! Så nu är det Pencilin som gäller och smärtstillande för lilla kraken. Adrians försämrade hälsoläge gjorde att Frida fick stanna hemma från jobbet idag. Efter några minuters skepcis när jag trädde in genom dörren så var han ganska nöjd över att se sin far. Adrian är dock klängigare än vanligt och blir ledsen för ingenting, men det är inte så konstigt när man inte är frisk.
I morgon är vi båda lediga och det känns mycket skönt.
/Erik
fredag 18 mars 2011
Sjukling
Då var det dags att blogga igen, vi har kommit av oss lite när det gäller det på sistone. Men nu försöker jag tänka att hellre skriva ett inlägg med bara någon rad än ingenting alls.
Hur som helst så har vi världens gnälligaste son här hemma. Han är inne på fjärde dagen med feber, hosta och snuva och det enda som fungerar för att han inte ska vara ledsen och gnälla precis heeeela tiden är att gå ut på promenad eller att dammsuga. Adrian är fortfarande väldigt fascinerad av dammsugaren och vill gärna vara med och klappa på den och känna hur det suger i dammsugarslangen. Han kan sitta hur länge som helst med handen för munstycket och känna hur handen sugs in i slangen och han gör det om och om igen. Så nu när vi har klarat av dagens första promenad och Adrian har vaknat så är alltså planen att börja dammsuga.
Här är lite bilder på Adrian från de senaste veckorna (innan han blev sjuk...)
Hur som helst så har vi världens gnälligaste son här hemma. Han är inne på fjärde dagen med feber, hosta och snuva och det enda som fungerar för att han inte ska vara ledsen och gnälla precis heeeela tiden är att gå ut på promenad eller att dammsuga. Adrian är fortfarande väldigt fascinerad av dammsugaren och vill gärna vara med och klappa på den och känna hur det suger i dammsugarslangen. Han kan sitta hur länge som helst med handen för munstycket och känna hur handen sugs in i slangen och han gör det om och om igen. Så nu när vi har klarat av dagens första promenad och Adrian har vaknat så är alltså planen att börja dammsuga.
Här är lite bilder på Adrian från de senaste veckorna (innan han blev sjuk...)
Vad sa du?
Adrian älskar musik och står ofta vid skivspelaren och säger "iiiiiiiiiii" (=musik).
Mys med mamma.
Adrians favoritleksak just nu.
Att träna på att laga mat är kul!
Undersöker hjulen på traktorn.
söndag 3 oktober 2010
Nybil, bilproblem och feber
Hej
Erik här.
Senaste veckan har varit ganska intensiv. Vi har hunnit med simhallsbesök och öppen förskola. Dessutom var jag och Adrian på pappacafé här i Knivsta i fredags. antalet där pendlar en del, men i och med att de som gick i våras har börjat jobba så pendlar antalet besökare just nu mellan 1 och 5. Jag hoppas få med mig några av de i närheten i alla fall. vi får se. någon som är sugen att hänga på så säg till!
I onsdags var hela familjen nere i Haninge och provkörde bil. en Opel Astra kombi närmare bestämt. vi har redan varit på två ställen innan och kollat och efter mycket tid framför datorn (rekommenderar bland annat www.bilsmart.se för lite intressant bilbesiktningstatistik) så fastnade vi för Opel Astra. Billig i drift och inköp och med hög kvalitet. Visst, man får inte lika motorkraft, men det är inget som varken jag eller Frida kräver. Till sist föll vi för en med årsmodell -07 som gått 6000 mil. Vi skrev på papprena på onsdagen och jag tog tåget ner och hämtade hem bilen i torsdags.
Jag åkte även en kortare sväng med bilen på torsdagen. I fredags var planen att åka in till Uppsala för att uträtta en hel del ärenden. Tror ni att bilen startade? Inte då. Frustrerande. vi fick hjälp av grannen att med startkabelshjälp försöka få igång den. För, vi trodde det kunde vara batteriet som var urladdat. efter en stund gick bilen igång. Så, vi trodde att det var till exempel en lampa eller dylikt som ställt till det.
I går var planen att åka in till Uppsala på barnloppis. runt 12 kom vi ut till bilen. Men inte startade den. Vi försökte återigen med startkablar. denna gång utan framgång. Jag och en granne hjälptes åt för att se om det kunde vara någon säkring som gått. Vi kammade noll på det också. Just när vi givit upp kom en annan granne som är mycket händig. Han var också sugen på att hjälpa till. Klockan var nu strax efter 13. Efter en halvtimmes testande kom han fram till att det hela hade att göra med att motorn inte fick något bränsle. så, nu står bilen i carporten och bilfirman är nere i Haninge. Jag ska få påringning från dem i morgon bitti, nu i helgen var det bara försäljare på plats vid bilfirman, ingen av mekanikerna. Bogsera den ner till Haninge genom Stockholm känns ju inte riktigt som något realistiskt alternativ.
Krankelibrankelfnatt kan man väl säga. Deeutom har vi en "mötas i dörren-dag" imorgon. Frida har sin första arbetsdag på nästan ett år och jag har gått ner i tid från nu i oktober.
Som grädde på moset så har Adrian gått och fått feber (nåväl, gått är väl att ta i). Strax över 38-strecket håller den sig och han är lite grinigare än vanligt. I morgon ska vi få hjälp av Adrians mormor Birgitta då jag eventuellt behöver bege mig hemifrån med bilen. vi får se hur det går.
Jag har fått ett ganska ojämnt schema i oktober som gör att jag jobbar fem dagar nu första veckan, och mindre framöver sedan. Detta gör att vi nog kommer vara ganska sega den här veckan, troligen Frida mer än jag. 4-5 dagars arbete på skift och ganska mycket vakentid med Adrian är mitt normala schema, men Rrida ska ju förutom 20 timmars arbete umgås med många basiluskfyllda barn i en kanske inte helt tyst miljö om dagarna.
Det blir nog bra.
/Erik
Erik här.
Senaste veckan har varit ganska intensiv. Vi har hunnit med simhallsbesök och öppen förskola. Dessutom var jag och Adrian på pappacafé här i Knivsta i fredags. antalet där pendlar en del, men i och med att de som gick i våras har börjat jobba så pendlar antalet besökare just nu mellan 1 och 5. Jag hoppas få med mig några av de i närheten i alla fall. vi får se. någon som är sugen att hänga på så säg till!
I onsdags var hela familjen nere i Haninge och provkörde bil. en Opel Astra kombi närmare bestämt. vi har redan varit på två ställen innan och kollat och efter mycket tid framför datorn (rekommenderar bland annat www.bilsmart.se för lite intressant bilbesiktningstatistik) så fastnade vi för Opel Astra. Billig i drift och inköp och med hög kvalitet. Visst, man får inte lika motorkraft, men det är inget som varken jag eller Frida kräver. Till sist föll vi för en med årsmodell -07 som gått 6000 mil. Vi skrev på papprena på onsdagen och jag tog tåget ner och hämtade hem bilen i torsdags.
Jag åkte även en kortare sväng med bilen på torsdagen. I fredags var planen att åka in till Uppsala för att uträtta en hel del ärenden. Tror ni att bilen startade? Inte då. Frustrerande. vi fick hjälp av grannen att med startkabelshjälp försöka få igång den. För, vi trodde det kunde vara batteriet som var urladdat. efter en stund gick bilen igång. Så, vi trodde att det var till exempel en lampa eller dylikt som ställt till det.
I går var planen att åka in till Uppsala på barnloppis. runt 12 kom vi ut till bilen. Men inte startade den. Vi försökte återigen med startkablar. denna gång utan framgång. Jag och en granne hjälptes åt för att se om det kunde vara någon säkring som gått. Vi kammade noll på det också. Just när vi givit upp kom en annan granne som är mycket händig. Han var också sugen på att hjälpa till. Klockan var nu strax efter 13. Efter en halvtimmes testande kom han fram till att det hela hade att göra med att motorn inte fick något bränsle. så, nu står bilen i carporten och bilfirman är nere i Haninge. Jag ska få påringning från dem i morgon bitti, nu i helgen var det bara försäljare på plats vid bilfirman, ingen av mekanikerna. Bogsera den ner till Haninge genom Stockholm känns ju inte riktigt som något realistiskt alternativ.
Krankelibrankelfnatt kan man väl säga. Deeutom har vi en "mötas i dörren-dag" imorgon. Frida har sin första arbetsdag på nästan ett år och jag har gått ner i tid från nu i oktober.
Som grädde på moset så har Adrian gått och fått feber (nåväl, gått är väl att ta i). Strax över 38-strecket håller den sig och han är lite grinigare än vanligt. I morgon ska vi få hjälp av Adrians mormor Birgitta då jag eventuellt behöver bege mig hemifrån med bilen. vi får se hur det går.
Jag har fått ett ganska ojämnt schema i oktober som gör att jag jobbar fem dagar nu första veckan, och mindre framöver sedan. Detta gör att vi nog kommer vara ganska sega den här veckan, troligen Frida mer än jag. 4-5 dagars arbete på skift och ganska mycket vakentid med Adrian är mitt normala schema, men Rrida ska ju förutom 20 timmars arbete umgås med många basiluskfyllda barn i en kanske inte helt tyst miljö om dagarna.
Det blir nog bra.
/Erik
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)