Här sitter jag och bloggar medan Erik är ute i köket och bakar (som vanligt). Adrian sitter i sin stol bredvid Erik och tittar på med stort intresse. Sådan far, sådan son helt enkelt.
Det blev inget bad för Adrian och Erik i dag. Adrian har varit snuvig och hostig de senaste dagarna så de har haft en mysdag hemma i stället. Hostan har i alla fall minskat dramatiskt sedan i går så förhoppningsvis blir det ett besök på krypklubben i morgon. Trots Adrians sjukdomstillstånd har han varit pigg och glad för det mesta och det har blivit en massa bus här hemma. Det finns helt enkelt inget roligare än att öppna de skåp man inte får öppna och så fort som möjligt ta ut (läs skyffla ut) allting innan mamma eller pappa hinner dit för att stoppa vad som pågår. Naturligtvis sker detta under mycket fniss och skratt och det blir ju bara roligare av att mamma eller pappa säger nej eller ajabaja. Då spritter det liksom till i hela kroppen. På grund av denna "roliga" lek som mamma och pappa har tröttnat på så har Erik varit mycket ambitiös i dag och barnsäkrat alla skåp och lådor på nedervåningen. Kanske, kanske kan vi få liiite lugn och ro framöver. Här kommer några busbilder:
Den där genen känner jag igen... Busgenen, alltså: jag-vet-att jag-gör-fel-men-det-är-så-roligt-att-jag-struntar-i-vad-ni-säger-genen..
SvaraRaderaDet är nu tystnad kan bli farligt, på riktigt. De håller bara i sig i några år till. Anton har precis lärt sig att det kan vara skönt med att sitta still, göra bra saker och vara tyst. Men det ät fortfarande en otäck tystnad för mig som förälder. Kram på er alla!
Hej och grattis på namnsdagen, Adrian! Och grattis också till pappa Erik på födelsedagen! Vi hoppas att tårtan blir stor och god!
SvaraRaderaHälsningar och kram från oss i Öringe
/Maggan
Vilken busunge!
SvaraRadera